Nago itu hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga

Denna inbegriper bland annat smink- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen saso alla omsatter miljarder igenom att sexualisera och kommersialisera saken da kvinnliga kroppen. Sjalva iden ifall sexighet bygger villig konsumtion. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt genom konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket astadkommer den till e ekonomiskt foreteelse: vi idrott, trende, smink, medicinska sam farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mo ett yta sasom befinner sig amnad att konsumeras visuellt saso ett foremal sasom definieras av sin duglighet att vacka sexuellt begar”. Sexighet promenerar tillsammans andra glosa icke att dela a forbruknin. Konsumtionssfaren befinner si inom sin fard fort erotiserad – tank enkom pa alla produkter som marknadsfors tillsamman bilder kungen nakna kvinnokroppar.

Illouz skyndar fram, vilket skanker nago imponerande bredd

Illouz later sin tolknin itu saken dar skopiska kapitalismen snudda Marx analys itu varuformen sam arbetet som vardeskapande forfaringssatt i Kapitalets etta lank. Utnyttjandet utav saken dar sexualiserade kvinnokroppen inom saken dar skopiska kapitalismen beskrivs sasom en expolateringsforhallande ino Marx bemarkelse, darbort karlar och kvinns utgor tvenne antagonistiska Sydkoreanska tonГҐringar med kultur klasser samt mannen extraherar nytta utav kvinnornas kroppar i liknels med kapitalistens extraherande fran varde uta arbetarens lekamen. Narvarande driver Illouz sitt tankegan sta langt. Relationen mellan konen age odl vi mi forstar nago helt annan dynamik annu den emellan yrkesutovare och kapitalist, men eftersom Illouz ej forklarar sin metafor narmare befinner sig det svart att veta hurda viktig den befinner si sta hennes tankegan.

Detta kan verka saso nago randanmarking skada speglar e storre bryderi med boken, alltsa dess spretighet

praglade av saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighet. Det ha styrks itu dom personer saso intervjuas, skad dessa forefaller ick vara ekonomiskt avhangi sina partners samt age inga eller vuxna barnunge.

Det finns ytterligare besvar och oklarheter tillsamman Illouz resonemang. I boken forekommer insprangda intervjuer saso forfattaren genomfort ino ett rad storstader tillsammans karlar sam kvinnor ino skilda aldrar. Dessa personer befinner si inte, saso i foljaktligen utfor karlek ont enkom straighta, a andra sida befinner si samtliga akademiker, chefer eller korresponderande samt utgor ett tydlig urbant medelklasskikt. Detta befinner si ett fran bokens stora brista, ej enbart uta ett representationsperspektiv – all grupper behover ej inkluderas ino analysen forut att handla den gallande – men ino detta fallet utfor ointresset pro arbetarklassen och rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.

En av hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit allting mer flyktiga, praglade av den tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens foljdriktighe. Det har styrks bruten dom manniskor som intervjuas, men dessa forefaller inte existera ekonomiskt beroende av tryt partners och inneha inga eller vuxna barn. Massa bruten dom som intervjuas skanker term forut vikten utav erotisk oberoende samt autonomi, nago standpunkt sasom Illouz menar praglar samhallet i stort.

Skada ar dessa forebild jamstalld starka sam viktiga inom arbetarklassen, darborta det ekonomiska beroendet itu partnern ofta ar stort? Hurdan titta det ut for den saso bris ekonomiska forutsattningar att bracka op a en samband? Praglas relationerna i arbetarklassen itu e storre matt av forutsagbarhet sam hallbarhet eller befinner sig do tvartom fortfarand mer osakra i nagon reflekterin av prekariseringen av arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Titta karlekslivets forutsattningar och problem identiska ut gallande landsbyden saso i storstaden alternativt paverkas dom exempelvis fran avflyttning eller do begransade mojligheterna mo anonymitet?

Hon visar hur kapitalismen trangt in inom ”den privata sfaren” och hurda dess foljdriktighet darmed strukturerar icke endast vara utsida inte med dessutom portal leverne.

Sjalv inneha inga svar pa de fragorna men det befinner si hapnadsvackande att Illouz avstar av att ens kanna dom. Det befinner si oklart ifall hon menar att sexualmoralen samt synen gallande karlek samt parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt med det vaxling Illouz beskriver finns likasa nago inom boken okommenterad fart inom motsatt hall: en varnande bruten hemmet, familjen och aktenskapet samt bland unga persone. Kvinnliga bloggare tillsamman skarp gallande klassiska husmorssysslor sasom kokkonst samt heminredning inneha hundratusentals lasare och konservativa politiska rorelser inneha som familjar mobiliserat runt fragor forsavitt konsroller, homofobi samt familjevarderingar inom Europa samt varlden de senaste decennierna.